En av våra Schlyter-ättlingar Frans Schlyter har haft vänligheten att göra ett Y-DNA-test via testföretaget familytreedna.com. Vi har därmed fått reda på att släkten Schlyter har haplogrupp R-M269. Denna kallas också R1b1a2.

Denna haplogrupp är en av de allra vanligaste i kontinental-Europa. Man tror att den uppstod i östra Europa och sedan spreds västerut. Den ska idag ha högst frekvens i södra Storbritannien och västra Frankrike där mer än 80 % av männen ska ha haplogrupp R1b. Släkten Schlyter antas ju från Nordtyskland där frekvensen är 40 % och därmed också mycket vanlig där.

Frans Schlyter fick inga fullträffar på 37-markörsnivå, vilket innebär att det rimligen inte finns några närmre släktingar till honom på hans raka fäderne som har gjort Y-DNA-test hos företaget. På 25-markörnivå finns 20 personer som har 23 av 25 markörer gemensamma. Sannolikheten för att de skulle vara släkt uppges passera 50 % chans vid 16 generationen. Med tanke på att släktnamnet Schlyter går att följa åtminstone tolv generationer tillbaka, så känns det som mindre sannolikt att man skulle finna släktskap till andra personer som inte har släktnamnet Schlyter.

Som ett kuriosum finns på 25-markörsnivån inte mindre än fyra personer med släktnamnet Stewart (Stuart) med stamfäder i 1800-talets North Carolina, i 1700-talets Alabama respektive i 1600-talets Irland. Dessa kan troligen vara släkt med varandra. Dessa har dock ingenting med släkten Schlyter att göra.

Vi väntar sedan länge på släkten Billbergs Y-DNA. Testet är beställt men svaret har inte kommit ännu.

Lovisa Marias dotterdotters dotterdotters dotterdotter Ata Bergman har låtit testa sitt mitokondrie-DNA. Det är en liten cirkulär DNA-sträng som följer med äggcellen och därför alltid ärvs på mödernet. Alla Lovisa Marias ättlingar på det raka mödernet har därför samma mitokondrie-DNA som Lovisa Maria själv.

Det visar sig att Ata Bergman, och därmed också Lovisa Maria, tillhör haplogrupp (DNA-grupp) U4b1b1, vilket visar sig vara en relativt ovanlig grupp. Det är bara ett par procent av befolkningen har haplogrupp U4 som lär härstamma från jägarfolk. Så här står det på engelska wikipedia:

Haplogrupp U4

Den ska ha uppstått under äldre stenåldern för ungefär 25 000 år sedan och ska ha spritts i Europa före den sista istiden. Det är således en gammal haplogrupp som är relativt sällsynt i dagens befolkning. Man finner den högsta koncentrationen i Skandinavien och i Baltikum. Det finns också kopplingar till rester av gamla jägar-samlar-folk som finns hos urbefolkning i Sibirien.

Bryan Sykes är en forskare som på 90-talet skrev en bok Evas sju döttrar, som handlar om de sju huvudgrupperna av mitokondrie-DNA. Han skriver en populärversion om haplogrupp U4: Ulrikes klan är inte bland de ursprungliga klanerna i ”Evas sju döttrar”, men eftersom strax under 2 % av européerna tillhör denna klan, så borde den räknas till en av de till antalet viktiga klanerna. Ulrike levde för ungefär 18 000 år sedan i ett kallt Ukraina som då var nordgränsen för mänskliga bosättningar. Ulrikes ättlingar är inte särskilt vanliga någonstans men finns i norra och östra Europa med högst koncentration i Skandinavien och Baltikum.

Haplogrupp U4 kopplas till gamla euroipeska jägar-samlar-folk. Man har funnit haplogruppen hos 7200-6000 år gamla gropkeramikkulturen på Gotland och hos den 4400-3800 år gamla danska klockbägarkulturen i Damsbo. Undergruppen U4a2 är kopplad till stridsyxekulturen som florerade 5200-4300 år sedan i östra och centrala Europa och i större delen av norra Europa mellan floderna Rhen i väst och Volga i öst. DNA-rester från nordisk bronsålder 3500-3300 år gamla funna vid Bredtoftegård i Danmark antas vara kopplade till gruppen U4c1.

Av personer testade hos FamilytreeDNA, så finns det hittills ingen annan som har exakt samma haplogrupp som Lovisa Maria. Som ni förstår har dock Lovisa Maria gamla anor!

Under de senaste åren har DNA gjort sitt intåg i släktforskningen. I vissa fall kan DNA användas för att med hög sannolikhet påvisa eller avvisa släktskap, men i de flesta fall kan man bara påvisa möjliga släktskap.

Idag finns det tre huvud-tester: Y-DNA, mt-DNA och autosomalt DNA.

• Y-DNA är DNA:t som finns på Y-kromosomen. Den ärvs från far till son och alla män på det raka fädernet har samma kromosom. Det är bara män som kan göra Y-DNA-test då det bara är män som har en Y-kromosom.
• mt-DNA är förkortning för mitokondrie-DNA. Det är en liten DNA-sträng som finns i mitokondrierna utanför cellkärnan. Det innebär att DNA-strängen följer med äggcellen som kommer från modern. Det medför att alla som har gemensamt möderne har samma mt-DNA. Både kvinnor och män kan göra mt-DNA-test, eftersom alla har ärvt mt-DNA från sin mor.
• Autosomalt DNA-test är ett test som täcker alla kropps-kromosomerna inklusive X-kromosomen. Ungefär 1 miljon positioner på kromosomerna som ofta växlar testas. Som resultat redovisas vilka andra personer som har lite längre DNA-sträckor gemensamt. Totalt har DNA en längd av knappt 6800 centi-Morgan (cM). Barn ärver ca 3400 cM från vardera föräldern. Barnbarn ärver ca 1700 cM från vardera far- eller morföräldern. Om man är släkt fem till sex generationer tillbaka, kan man få runt 100 cM gemensamt. Har man en mindre DNA-mängd gemensamt ligger släktskapen ofta betydligt längre bort, och man är då ofta släkt på mer än ett sätt. Alla kan göra ett autosomalt DNA-test.

Vad har detta med Lovisa Maria Hjelm att göra?

Det skulle vara intressant att ta reda på vad Lovisa Maria hade för mitokondrie-DNA. Det kan man göra genom att testa någon ättling som härstammar från Lovisa Maria på det raka mödernet, det vill säga att testa någon ättling vars mormors mormors … mor var Lovisa Maria.

Eftersom Lovisa Maria var en kvinna så hade hon inget Y-DNA. Det kan dock vara intressant att veta vilken y-kromosom som Elias Billberg respektive Carl Johan Schlyter hade. Det kan vi ta reda på genom att testa någon manlig ättling som härstammar på det raka fädernet, det vill säga någon Billberg och någon Schlyter vars farfars farfars … far var Elias Billberg respektive Carl Johan Schlyter. Naturligtvis skulle det också vara intressant att testa någon manlig ättling till Lovisa Marias far Johan Peter Hjelm för att fastställa den hjelmska släktens Y-DNA, men då får man gå utanför vår släktförening.

Jag har själv gjort ett autosomalt DNA-test. Om det är fler ättlingar som har gjort autosomalt DNA-test, skulle det vara av värde att jämföra resultaten för att se om vi har något DNA gemensamt. I förlängningen skulle vi då kunna finna DNA-sekvenser som Lovisa Maria kan ha haft.

Hur går testet till?

Det är enkelt att göra ett DNA-test. När man beställt ett test får man hemskickat ett test-kit som består av två små skrapor och provrör. Man skrapar sedan sig på kindens insida under en minut vid två olika tillfällen. Därefter skickas provrören till laboratoriet i ett kuvert. Ett par månader senare får man resultatet, som man når via en personlig inloggning på deras webbsida. Resultatet går även att tanka ner till den egna datorn.

Jag beställde DNA-testen från ett amerikanskt företag som heter FamilyTreeDNA – www.familytreedna.com, som är det mest använda laboratoriet av släktforskare. Avsiktligt görs inga tester av sjukdomsgener.

För ett mt-DNA-test rekommenderar jag att man beställer Mt Full sequence för 199 US dollar. För ett Y-DNA-test kan man börja med Y37 (37 markörer) som kostar 169 US dollar. Det autosomala testet kallas här FamilyFinder och kostar 99 US dollar.

Om du redan har gjort något av testerna får du gärna höra av dig till mig. Likaså om du har några frågor eller funderingar om vilket test som du ska välja. Mejla i så fall till olof.cronberg@abc.se

Olof Cronberg

Arbetet med att sammanställa och redigera innehåll i Hjelmaren nr 68 pågår för fullt. Om tidplanen håller kommer den att dimpa ner i brevlådan någon av de första dagarna i oktober. Kortfattat om det digra innehållet:

• Erik Wetter – från skeppsgosse till konteramiral
• Om Léonies arbete i Kamerun
• Törnström i släkten Bendz – en resa i tiden
• Sköldebrevet för Johan Peter af Billbergh
• Den nya grenen Billberg – del 2
• Familjenotiser
• Minnesbilder om släktföreningens bildandet 1954
• Gunnar och Stanny Wallbergs släktkänsla
• Släktföreningen under 60 år
• Alfred Billberg – en av grundarna
• Hjelmaren 60 år – inbjudan till släktträff 16 nov

Vi har börjat att lägga upp gamla utgåvor av Hjelmaren på webben. Fn finns nr 38-45 och nr 49-59 på webben. Det är en digitaliserad version av den publicerade pappersversionen, vilket innebär att även familjenotiser finns med. I dagsläget har vi lagt ut Hjelmaren fram till och med 2009. Tanken är att komplettera med äldre nummer så småningom.

Här finner du Hjelmaren.